Rönnbärens oktober

Hej på er alla,

här kommer Rönnbärens oktober månadsbrev. Oktober månad börjar fartfyllt då Ung i Finlands Snabbfotkampanj sätter igång. Snabbfot kampanjen innebär att vi på ett roligt sätt rör oss mer än vanligt. Vi utnyttjar vår närmiljö och ordnar ledd rörelselek på dagisgården.

Under oktober fortsätter vi med vårt tema om Giraffen Affen och talar om hur en bra vän är.

Fr.o.m. nästa vecka sätter vi igång med föräldrasamtalen. I tamburen finns listor där ni kan boka en lämplig tid. Om ni känner att ni vill boka en längre tid än 30 min. är detta givetvis möjligt.

Här några kommande evenemang som ni kan lägga på minnet:

  • Teater – “Herr Glad” 3.11 kl. 9.50 Samskolans festsal
  • Fotografering 17-18.11
  • Daghemmets julfest 16.12 kl.18->.

 

Vi vill tacka alla för ett lyckat föräldramöte. Nedan följer ett sammandrag av föräldramötet.

Barnen har pysslat egna dockor s.k. “jag gubbar/ gummor”. Tanken är att barnet tillsammans med föräldern börjar sin dagismorgon med att sätta sin docka i fickan på dagishuset. Vi hoppas att detta blir en rolig rutin för barnen och gör det samtidigt mer konkret för dem att dagisdagen har börjat. Ni får gärna även ta dockan ur fickan när ni går hem. Fickan finns på dörren mellan tamburen och matrummet.

Morgonmålet önskar vi att göra till en lugn och trivsam stund. För att alla barn skall få äta sitt morgonmål i lugn och ro, önskar vi att ni är på plats senast kl. 8.10. Samtidigt respekterar vi också köket med att lämna in disken i god tid.

Rönnbärens vilostund börjar efter lunchen ca kl. 11.45. Vi börjar vilan med en 15 minuters saga. Barnet får gärna delta i sagostunden, fastän hon/han inte skulle delta i själva vilan på grund av en kort dag.

Vid hemdags är det viktigt att barnet kommer och säger hejdå till den Rönnbärsvuxna som finns ute på gården. Då kan vi pricka av barnet på listan och vara säkra på att ert barn avlägsnat sig tryggt från gården tillsammans med er. Om ingen Rönnbärsvuxen finns på plats kan man säga hejdå till en annan vuxen på gården. Barnen får själv välja hur det vill tacka för dagen. En del vill vinka och säga hejdå och andra vill ta i hand och säga –“Tack för idag, vi ses imorgon”. Huvudsaken är att barnet kommer och säger hejdå till en vuxen på gården.

När ni går hem, kom gärna och fråga hur ert barns dag varit. Vi berättar gärna vad barnet sysslat med och om viktiga händelser som ert barn varit med om. Alltid har man dock inte tid eller behov av en kort pratstund och med respekt för detta, överräcker vi bollen till er att ta initiativet.

Under hösten kommer barnen få “hembesök” av Lilla Kotten. Kotten är en mjukis-igelkott som reser hem med barnet över helgen I en resväska. Kotten har med sig en liten skrivbok som fungerar som resedagbok. I skrivboken skriver ni tillsammans med barnet vad Kotten gjort med er. Detta fungerar sedan under kommande dagisveckan som underlag för diskussion och hjälper barnet att berätta om sin helg.

Inom några veckor kommer vi att hänga upp bokpåsar I hallen. Varje påse innehåller 4 böcker och man får låna hem en påse för en veckas tid. Vi hoppas att ni lånar hem påsarna och läser mycket för era barn. Genom sagoläsning vidgas barnets ordförråd och barnet hör ett rikare språk än det enkla vardagsspråk som används till vardags.

I hallen finns vår veckoplan där ni kan följa veckans händelser. Vi har som mål att sätta upp följande veckas plan på fredagen, men era barn alltid i första hand, så kan det hända att veckoplanen inte alltid kommer upp I tid. Månadsbreven försöker vi få iväg I tid, d.v.s. runt den 20:e varje månad.

Årets tema för verksamheten är “Fia och djuren”. Temat baserar sig på en bokserie skriven av Catarina Kruusval. I böckerna behandlas, för barn I Rönnbärsålder, aktuella ämnen, som t.ex. social samverkan, kamratskap, hänsynstagande och empati. Böckerna har ett rikt språk och genom små aktiviteter leker vi med benämningar, egenskaper, siffror, färger, ord och uttryck.

 

Personalen på dagiset började arbetsåret med Johanna Salminens föreläsningar: “Inspiration och idéer för en språkligt rik vardag och verksamhet”. Dagen var både lärorik och tankeväckande och således vill vi dela med av det vi lärt oss.

–       Flerspråkighet är en rikedom, men ingen självklarhet. Den kräver aktiv och medveten insats av föräldrar och andra vuxna i barnets vardag.

–       För barnets språkstimulans är det både viktigt att ge barnet ett språk och dessutom låta henne använda det.

–       Barnet utvecklar sitt språk i dialog med sin omvärld. Det är viktigt hur vi talar med barnet. En aktivt närvarande vuxen berikar barnets språk genom att ställa frågor och ge svar och lockar samtidigt med sitt intresse barnet till en ömsesidig diskussion.

 

Några tankeställare

–       Grunden till barnets språk läggs i hemmet, vår uppgift på dagis är att stimulera och stöda språket.

–       Barn i 2-4 ålder är mest mottagliga för språk. Era barn är alltså NU I det mest mottagliga skedet!

–       17-åringar bör kunna 50000 ord för att klara sig bra i vardagen och i skolan. Det betyder ca 3000 nya ord per år, d.v.s. 10 nya ord per dag.

–       Storleken på ordförrådet har stor betydelse. Ett barn som behärskar 10000 ord som 6-åring, har mycket enklare att lära sig läsa, än ett barn som behärskar 2000 ord.

 

Till följande fick föräldrarna till uppgift att diskutera bordsvis: -“Hur jag stöder mitt barns språk?”

Nedan följer en sammanfattning av svaren:

–       Tala konsekvent svenska, vägra förstå om barnet använder fel språk. Inte byta om till finska om barnet inte förstår, utan istället förklara på svenska.

–       Åka till svenskspråkiga orter, där barnet för höra svenska och samtidigt uppleva andra använda svenskan.

–       Svt-kanalerna, Buu-klubben, svensk musik och dvd, sjunga på svenska, läsa sagor på svenska, hitta på egna svenska berättelser tillsammans med barnet, svenska evenemang och konserter.

Vi önskar att den svensktalande i familjen läser godnattsagan, eftersom högläsning är ett så ypperligt sätt att berika barnets språk. Om den finsktalande föräldern känner sig bekväm att läsa sagor på svenska, kan hon/han göra det utan att vara okonsekvent i sitt finsktalande. Man kan göra det till en vana i familjen att bara läsa böcker på svenska J

Årets Rönnbärsgrupp består av barn som talar mycket finska, särskilt leken går på finska. Vi vill göra svenskatalandet till en positiv och glad sak och därför tvingar vi inte någon till att använda svenskan. Vi uppmuntrar barnen att använda svenskan genom att locka och belöna. Vi tar gärna emot tips om hur vi skall vända lekspråket till svenska. Vi vet i vilka familjer det talas svenska hemma. Att ni inte använder svenskan hemma till vardags är en björntjänst till era barn. Som vuxna är det viktigt att vi alla kommer ihåg att det är vi som fungerar som språkliga förebilder för barnen. Genom att vi konsekvent använder svenskan, även utanför svenska kvarteret och hemmet, visar vi barnen att vi är stolta över vår tvåspråkighet och att den är en naturlig del av vår identitet.

Avslutningsvis bestämdes det på föräldramötet att personalen beställer xylitolpastiller till barnen. Barnen får pastiller två gånger om dagen, efter lunch och mellanmål. Personalen beslutade att smaken blir päron, eftersom den innehåller minst tillsatsämnen. På föräldramötet beslutades att det samlas 5€ per barn till pastillerna. Efter en noggrannare kostnadsberäkning blev summan 7 euro per barn. Givetvis betalar bara de barn som kommer att äta av pastillerna.

Om ni har något som ni önskar att diskutera med oss, så säg till. Tillsammans gör vi era barns vardag på dagis trivsam och innehållsrik.

                                                            Ulrika, Hanna och Jonna